Hur många elever i ett klassrum
Skola överallt – ett digitalt klassrum
Det kan gälla generellt inom alla skolämnen oavsett om det är ett moment som kräver koncentration eller interaktion. Läs mer om detta under rubriken Rörlighetsfrämjande inomhusmiljö i denna vägledning. Läs mer om detta under rubriken Glasade partier och lärande i denna vägledning.
En variation av lärmiljöer stödjer både olika pedagogiska moment och elever med olika behov. En skola som erbjuder en variation av fysiska lärmiljöer gör det lättare att stödja olika pedagogiska lärsituationer och olika elevers behov. För att skapa förutsättningar för olika lärsituationer och individuella behov behöver elever och pedagoger ha tillgång till olika typer av lärmiljöer. Andra användningsområden kan vara att använda den del av klassrummet som inte upptas av bänkar som en yta där elever som behöver röra sig lite mer under lektionen kan göra det, eller att skapa platser med avskärmning med bättre förutsättningar för koncentrerat arbete.
Vid långt avstånd uppfattar inte ögonen mimik och lärarens stämband kan överbelastas. Lärytor utomhus kan ytterligare bidra till en variation så att alla elever kan finna den bästa platsen för lärande i olika lärsituationer. Varje år samlar Skolverket in och redovisar nya uppgifter om barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat. Det är viktigt att ytorna är placerade på ett sådant sätt i förhållande till varandra att det verkligen ges lugn och ro i de lugna zonerna samtidigt som det kan pågå diskussioner i de zoner som är avsedda för det.
Variation kan erbjudas både i själva klassrummet och genom att eleverna har tillgång till andra typer av lärytor. Det kan till exempel vara lärytor utanför klassrummen, nischer i korridoren, grupprum, gradänger, bibliotek och lärytor utomhus. Ena delen av klassrummet kan då användas för en aktivitet, medan den andra delen kan användas för en annan. Även genomgångar i helklass kan förläggas utomhus. Utformningen av miljön behöver tydligt signalera hur de olika zonerna är tänkta att användas.
Där kan eleverna arbeta med undersökande arbete, läsa, arbeta på datorer eller med gemensamma projekt, enskilt, i par eller i en större grupp. Ytor som är planerade för avskildhet och för att öka koncentrationen vid enskilt arbete kan exempelvis möbleras med små bås med stoppade sittmöbler och små bord. I en skola med gemensamma lärytor är det viktigt att skapa en viss överkapacitet i förhållande till antalet elever för att det ska finnas en reell valfrihet av platser för eleverna.
Det kan både vara miljöer som uppmuntrar till interaktion och miljöer som är skapade för koncentration. Här hittar du statistik om förskola, skola och vuxenutbildning. Olika elever har olika behov när de arbetar enskilt och det kan vara bra att erbjuda en variation av sittmöbler och miljöer. Läs mer om detta under rubriken Lärmiljöer utomhus i denna vägledning. Det är också viktigt att dessa arbetsplatser inte är placerade vid ytor som andra elevgrupper använder som passage, eftersom det skapar en alltför stor störning för att miljön ska bli en fungerande lärmiljö.
I skriften Skolmiljöer förespråkas en yta på 75 m 2 i stället för 60 m 2 som är vanligt i dag. Ett sätt att komma tillrätta med det kan vara en flexibel möblering där eleverna kan sitta nära tavlan under genomgångar och att andra delar av rummet används på andra sätt. Exempelvis finns det klassrum med en gradäng som kan användas på ett sådant sätt. Det ger också större möjlighet att möblera så att det skapas olika zoner för olika typer av arbetsmoment i klassrummet.
Så skapar du en god lärmiljö i klassrummet
Att undvika alltför stora öppna ytor bidrar också till en lugnare arbetsmiljö med färre störningsmoment. En annan möjlighet är att ha ett separat tyst rum för de elever som önskar det. Variation kan åstadkommas både i mer traditionella klassrum och i andra typer av lärytor i anslutning till klassrummen. Viss passage av elever från samma elevgrupp ger inte lika stor störning. Olika rumsformer kan öka möjligheten att skapa varierade lärmiljöer.
Även skärmar runt ett skrivbord eller en sittyta i en bred fönsterkarm med möjlighet att dra för en gardin kan erbjuda avskärmning. Men ju fler elever i ett klassrum, desto större risk att en eller flera gör saker som stör de andra. Det behövs både ytor som uppmuntrar till grupparbeten, som erbjuder variation för elever som behöver röra på kroppen och platser för individuellt arbete i en lugn miljö utan störmoment.
Lippman, P. Även gemensamma ytor i anslutning till klassrummet kan fungera som lärmiljöer. Att klassrum inte är trånga kan även ge bättre förutsättningar för att tillfredsställa elevers behov av rörelse under lektionstid, samt mer plats för förvaring. Det skapar förutsättningar för läraren att variera undervisningen pedagogiskt. De Laval, S. En annan möjlighet att skapa större yta per elev i klassrummen är att ha färre elever i varje skolklass, till exempel tjugo elever i ett klassrum på 60 m 2.
Exempelvis kan ena delen av ett L-format rum möbleras med bänkar för exempelvis genomgång av ett ämne, medan den andra delen möbleras med stoppade möbler som inbjuder till läsning. En större klassrumsyta ger fler möjligheter till en varierad möblering där eleverna kan söka sig till den möbel eller plats som bäst passar individen och den specifika skoluppgiften. Små klassrum skapar utmaningar kring ventilation, smittorisker och ljudnivå, men det är samtidigt viktigt att avståndet mellan läraren och eleverna längst bak inte blir för långt.
Ett rum med fler än fyra hörn kan exempelvis ge naturligt avgränsade rumsligheter som kan möbleras för att stödja olika pedagogiska inslag. Det finns därför en del som talar för att två mindre klasser med var sin lärare skulle vara bättre än en stor undervisningsgrupp med två lärare, säger Björn Öckert.