Statskunskap a uu
Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Studenten tänks överskrida sin egen horisont genom att försöka förstå och försvara de olika politiska idéer som utvecklas i kurslitteraturen. De längre källtexter som läses detta läsår är utdrag ur Platons Staten , som ger studenterna möjlighet att reflektera kring det politiska tänkandets uppgift och frågan om hur det kan avgöra vad som är rätt och fel, och Rousseaus Avhandling om ojämlikheten , en text som än idag inspirerar och avskräcker politiska tänkare.
Statskunskap
I samband med detta avses att skapa en särskild förståelse för hur EU:s politiska system fungerar och påverkar svensk politik. Bland de övriga temata som denna delkurs ägnar särskild uppmärksamhet återfinns den Europeiska Unionen. Skriftlig tentamen i politisk teori. Kursen hålls samman av en serie föreläsningar som behandlar politiskt tänkande från antiken fram till modern tid. Studenten övas i att självständigt tolka och värdera politiska idéer, i några fall genom att också läsa klassiska källtexter.
Kursen baseras främst på läroböcker och kortare vetenskapliga texter. Studenterna skall lära sig förstå och utvärdera idéer som inte är deras egna. Kursen syftar till att göra studenterna förtrogna med några grunddrag i det politiska tänkandet och den politiska teorin. Kursen baseras främst på läroböcker och kortare vetenskapliga texter. Vissa av dem ges särskild uppmärksamhet. En första träning av den muntliga förmågan ges under seminarierna och utvecklas vidare fördjupningsnivåerna.
Kursen avser att skapa förståelse och kännedom hos studenterna om svensk politisk historia, statsskickets utveckling och utformning. Avsikten är att ge studenterna en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom statskunskap och att presentera några av de metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap. Å ena sidan handlar det alltså om att försöka förstå det som kan förefalla märkligt eller tvärtom förrädiskt bekant , å andra sidan om att bedöma sanningen och fruktbarheten i det som läses.
Betyget väl godkänt kan erhållas både på tentamen och på promemorian. För godkänt krävs godkänt på en tentamen, aktivt deltagande i seminarierna och godkänt på den promemoria som författas till det fjärde seminariet. Kursen baseras främst på läroböcker och kortare vetenskapliga texter. Denna delkurs anlägger ett helhetsperspektiv på politiska system och svensk politisk historia, och har ett uttalat jämförande grepp.
PM förvaltningspolitik - Tillsyn och granskning En - Studocu
Svante Nordins lärobok Det politiska tänkandets historia tjänar härvidlag som komplement. Det viktigaste pedagogiska elementet i kursen manifesteras i seminarierna och genom författande av en egen kortare vetenskaplig text, en promemoria. Kursen är uppdelad i fem delkurser: Politisk teori, Statsmaktens strukturer, Medborgare och samhälle, Förvaltningspolitik och Internationell politik. På senare nivåer introduceras sedan forskningsböcker och andra mer krävande vetenskapliga rapporter.
Detsamma gäller den andra läroboken, Johan Tralaus Inbjudan till politisk teori , som handlar om vad man gör när man ägnar sig åt politisk teori. Dessa olika byggstenar avses ge förutsättningar för senare fördjupningar på ett antal områden. Studenten skall aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer i kortare uppsats eller promemoria behandla en avgränsad frågeställning och i samband härmed: ha övat sig i att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till källor och källmaterial, förstå värdet av, och grunderna för, god argumentation, kunna skilja mellan teoretisk litteratur och empiriskt material, - kunna skilja på personliga åsikter och att självständigt dra slutsatser ur ett källmaterial, känna till grunderna för källhänvisningar och referenser.
Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd -Godkänd - Väl Godkänd. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna kurs störst vikt vid utveckling av den skriftliga förmågan i form av skrivna seminarierapporter och pm. Genom föreläsningar ges en orientering i grundläggande begrepp, teorier och metoder och genom aktivt deltagande i seminariediskussioner ges studenterna möjlighet att träna upp förmågan till egen analys och reflexion.
Dessa texter kompletteras med kortare utdrag från flera andra tänkare, som framför allt hämtas från antologin Tretton texter i politisk teori. Studenterna förväntas ta med sig kurslitteraturen till seminarierna och kunna slå upp de relevanta ställen som diskuteras. Avsikten är att ge dig en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom statskunskap och att presentera några av de metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap.
Kursen grundar sig således i läsning av klassiker och den handlar för studenternas del också om att själva läsa klassiker. För att få godkänt på promemorian krävs att studenten argumenterar självständigt men utan löst tyckande om principiella frågor och tolkningsproblem utifrån kurslitteraturen, föreläsningarna och seminarierna. Det skall också betonas att föreläsningarna ger anvisningar om hur litteraturen bör läsas och om hur seminarieuppgifterna kan lösas.
Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext.
I föreläsningarna får studenterna möta viktiga politiska idétraditioner och tänkare, som bidragit till att forma det vi idag intresserar oss för inom politisk teori. Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna avser nämligen även att vara en inbjudan till studenterna att själva gå i närkamp med den politiska teorins klassiska idéer och texter. Efter genomgången A-kurs i statskunskap förväntas den studerande kunna översiktligt redogöra för och diskutera:.
Under seminarierna följs vanliga frågor, kring vilka studenterna får fundera och argumentera individuellt. Här introduceras flera av politikens grundläggande begrepp, som stat, samhälle, laglydnad, dygd, konstitutionalism, demokrati, frihet, rättvisa och värdighet. Det innebär att den politiska idéhistorien och uttolkandet av denna å ena sidan och bedömningen om rätt och fel i politiska och moraliska frågor å andra sidan tänks höra samman.
Kursen består av ett antal föreläsningar och fyra seminarier, till vilka studenterna förbereder sig genom att läsa samtlig relevant kurslitteratur och reflektera kring de frågor som de finner i arbetsmaterialet. Avsikten är här att ge studenterna en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom statskunskap och att presentera några av de metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap.
Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad självständigt och kritiskt tänkande innebär, och att förse studenterna med instrument för att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. Politiska institutioner, den legislativa, den dömande och den exekutiva makten ägnas utrymme, liksom statens uppbyggnad och politikens genomförande.