Vilka beslutar om kollektivavtal parterna
Parterna har varit överens om att det bara ska finnas ett kollektivavtal inom varje avtalsområde samt att sympatiåtgärder undantas från fredsplikten. Facklig organisering och kollektivavtalsreglerade anställningsvillkor hade sitt ursprung bland arbetare men har under talet spridits till tjänstemän och akademiker, i synnerhet i de nordiska länderna. Parterna har också i huvudsak varit överens om att för arbetare teckna kollektivavtal efter industriförbundsprincipen , det vill säga att avtalet gäller för samtliga som är anställda vid ett företag oavsett yrkestillhörighet undantag finns dock, till exempel för målare och elektriker.
Samtidigt inrättades Arbetsdomstolen AD som en sista instans för att slita tvister under pågående avtalsperiod. Enda undantaget är att stridsåtgärd inte får vidtas för att undantränga ett tidigare träffat gällande avtal med annan part. Sympatiåtgärd vid legal konflikt mellan andra parter är undantaget från fredsplikten. I sammanhanget formades vad som kan beskrivas som en tyst överenskommelse på svensk arbetsmarknad. Om inte det centrala avtalet medger en kvardröjande konflikträtt, vilket är mycket ovanligt, förs lokala förhandlingar under fredsplikt.
När en arbetskonflikt brutit ut kan dock riksdagen genom särskild tvångslag förklara den olovlig om dess följder bedöms samhällsfarliga. Riks- och förbundsavtal träffas vanligen med en löptid om ett till tre år. Sedan regleras villkoren för kollektivavtal i Sverige i huvudsak av Lagen om Medbestämmande i arbetslivet Kollektivavtal kan slutas på flera nivåer. Fredsplikten avser både åtgärder för att åstadkomma förändringar i löpande kollektivavtal och tvister i enskilda ärenden rörande avtalets tillämpning eller tolkning.
Det svenska kollektivavtalssystemet ordnades först genom den så kallade decemberkompromissen mellan SAF och LO. Kompromissen bestod i att SAF erkände föreningsfriheten , det vill säga arbetstagarnas rätt att organisera sig och träffa kollektiva avtal om anställningsvillkor med mera, och att LO erkände arbetsgivarnas rätt att leda och organisera arbetet och fritt anställa och säga upp anställda. Den tysta överenskommelsen innebär att det inte finns något utrymme för rivaliserande fackföreningar arbetsgivarna tecknar bara kollektivavtal med en part samtidigt som undantaget från fredsplikten ger fackföreningarna ett effektivt blockadvapen mot oorganiserade arbetsgivare, vilket ligger i både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationernas intresse.
Det senare innebär att arbetstagare utan hinder av det egna kollektivavtalet i sin yrkesutövning kan medverka i stridsåtgärd, till exempel blockad, som riktas mot annan arbetsgivare som saknar avtal. De centrala parterna har dock under senare år givit allt större utrymme för lokala förhandlingar och överenskommelser, och de under efterkrigstiden mycket centraliserade avtalsrörelserna i Sverige har fått ett växande decentraliserat inslag.
Idag avser dessa främst avtalsförsäkringar och huvudavtal om förhandlingsordningar. Motsvarande text står ofta inskriven även i kollektivavtalen. Det gäller bland annat löner, lönesättning, ersättningar, arbetstider, ledigheter, semesterlön och annat som parterna enats om. Idag är i stort sett hela den svenska arbetsmarknaden kollektivavtalsreglerad, såväl privat som offentlig sektor. Tidigare träffades även löneavtal för den privata sektorn i överenskommelser mellan huvudorganisationerna, men det sker idag i branschvisa förhandlingar mellan de centrala organisationerna till exempel mellan Teknikföretagen och IF Metall som träffar riks- eller förbundsavtal om löner och allmänna anställningsvillkor.
Då är det fråga om en avtalstvist som övergår i en avtalskonflikt. Om en fackförenings krav att teckna kollektivavtal med ett oorganiserat företag avvisas får stridsåtgärder strejk, blockad tillgripas för att förmå företaget att gå med på ett avtal.
Så här förhandlar vi kollektivavtal
Samma gäller för arbetsgivare som ej är medlem i arbetsgivarorganisation men har tecknat så kallat hängavtal med arbetstagarorganisation. I Sverige kan aldrig ett lokalt avtal ta över ett centralt om inte detta uttryckligen anges i det centrala avtalet. Parterna har också i huvudsak varit överens om att för arbetare teckna kollektivavtal efter industriförbundsprincipen, det vill säga att avtalet gäller för samtliga som är anställda vid ett företag oavsett yrkestillhörighet (undantag finns dock, till exempel för målare och elektriker).
Kollektivavtalet uppstod i Europa under senare delen av talet som ett uttryck för arbetstagarnas strävan att utjämna styrkeförhållandet till arbetsgivarna. Initialt fanns ett utbrett motstånd mot fackliga strävanden på arbetsgivarsidan, men detta gav vika för det gemensamma intresset hos både arbetsgivare och arbetstagare att inrätta en förhandlings- och avtalsordning som kunde leverera arbetsfred och stabila villkor för såväl företag som anställda.
Kollektivavtal ingås också mellan parterna på lokal nivå mellan enskilda företag och fackliga avdelningar och klubbar i överensstämmelse med de allmänna regler och anvisningar som ges i de centrala avtalen. Avtalen kan innehålla överenskommelser om möjlighet för part att under särskilda villkor säga upp avtalet i förtid. Staten påbjuder genom lag fredsplikt för part som är bunden av gällande kollektivavtal, men om sådant saknas har arbetsmarknadspart i Sverige en allmän rätt att vidta stridsåtgärd för arbetstagaresidans del till exempel blockad eller strejk , för arbetsgivarna lockout för att få till stånd ett kollektivavtal.
Bakgrunden till decemberkompromissen och lagen om kollektivavtal var att den svenska arbetsmarknaden under talets första decennier var en av de mest oroliga i Europa, med ett stort antal arbetskonflikter och åtföljande bortfall av arbetsdagar.
Vad är ett kollektivavtal?
För arbetsgivarna är rätten till sympatiåtgärder en förutsättning för lockout-vapnet. Kollektivavtal i Sverige omfattas av ett regelverk som främst finns i Lagen om medbestämmande i arbetslivet MBL. Arbetsgivare som är medlem i arbetsgivarorganisation som genom kollektiva förhandlingar tecknat kollektivavtal omfattas automatiskt av riksavtalet och är skyldig att tillämpa dess regler för samtliga anställda inom avtalsområdet oavsett om dessa är medlemmar i arbetstagarorganisationen eller ej.
Denna har aldrig formaliserats i något skriftligt avtal men präglar det svenska kollektivavtalssystemet. För tjänstemän tillämpas industriförbundsprincipen oregelbundet, för akademiker dominerar yrkesförbundsprincipen. Under senare tid början av -talet har dock Svenskt Näringsliv ifrågasatt fackföreningarnas rätt till sympatiåtgärder och driver krav på förändring av konfliktreglerna i ytterligare några avseenden.
Starka rikstäckande kollektivavtal skapar ordning och reda på arbetsmarknaden och utgör ett skydd för löntagarnas sociala rättigheter mot marknadskrafterna. Detta förhindrar att icke-medlemmar kan konkurrera om jobben med sämre villkor än kollektivavtalet, exempelvis lägre löneanspråk. Tjänstemännens och akademikernas individuella anställningsavtal har dock fortfarande en något annorlunda juridisk status i förhållande till kollektivavtalet än vad som gäller för arbetare, även om skillnaderna har minskat.
De etablerade arbetsmarknadsparterna har därmed ömsesidigt stärkt varandras ställning, med följden att den svenska arbetsmarknaden utmärks av en mycket hög och enhetlig organisering på både arbetstagare- och arbetsgivaresidan. I Sverige är hängavtal med enskilda arbetsgivare oftast identiska med det riksavtal som de centrala parterna tecknat för branschen, vad avser villkoren för arbetstagarna. År antog Riksdagen lagen om Kollektivavtal som föreskrev fredsplikt för part som är bunden av kollektivavtal.