Markens övre del
Jo, askan med dess höga pH kan leda till förändringar av kvävets omsättning och tillgänglighet i marken. Resultaten från en nyligen publicerad studie indikerar att:. Jacobson S. Tillväxteffekter av asktillförsel på skogsmark - Energiforskrapport Rolf Marken Svien – Marken Maskin – Alt innen rundballepressing og pakking i øvre del tå Valdres. Fler av dessa djur känner vi igen som till exempel daggmasken, vinbärssnäckan och gråsuggan.
Nr Publicerad Läs mer. Idag är rekommendationen att askåterföring bör ske på marker där avverkningsrester grot; grenar och toppar tas ut i betydande omfattning någon gång under omloppstiden. Tillväxtresponsen tycks bero på både markslag och markens bördighet. På övriga fastmarker behöver man tillföra kväve om man vill kompensera för dessa tillväxtförluster. Aska från förbränning av skogsbränslen innehåller näringsämnen som förts bort från skogen vid avverkningen.
Bild: Staffan Jacobson, Skogforsk. I försöket med tallskog på torvmark påvisades påtagliga, statistiskt säkerställda, tillväxteffekter av tillförd aska.
Forskningsprojekt
Skogsstyrelsen rekommenderar att vedaska bör återföras till skogsmarken, undantaget de mest kvävefattiga markerna. Varför askåterföring? För att kompensera för det ökade näringsuttaget är rekommendationen att vedaska bör återföras till skogsmarken. Före behandling korsklavades och höjdmättes samtliga träd på provytorna. Försöken, som är geografiskt spridda över Sverige, är av typen långliggande parcellförsök där varje behandling upprepas inom samma bestånd för att möjliggöra statistisk analys av mätdata.
Resultaten från de enskilda försöken visade att tillförsel av aska på fastmark i de flesta fall inte resulterade i tydliga förändringar av trädens stamtillväxt. Svaret är både ja och nej. I försöket på den bördigaste ståndorten — en granskog i Halland — påvisades dock en signifikant ökad tillväxt, medan det fanns en tendens till minskad tillväxt på den minst produktiva försökslokalen — en tallskog i Norrbotten.
Det är även viktigt att löpande undersöka askåterföringens effekter på mark och vatten, både i provyteförsök och i avrinningsområden. Här kan du läsa om de olika djuren som lever på eller i marken.
Marktypen avgör tillväxteffekten av aska
Läs fördjupning. En serie om tio försök anlades under perioden i svenska tall- och granbestånd på fastmark, samt ett på torvmark, i syfte att studera effekter på trädens tillväxt efter tillförsel av olika typer och doser av vedaska samt kombinationer av vedaska och kväve. Vi måste därför även fortsättningsvis följa de försök som finns, men även utöka antalet försök som i dagsläget är begränsat. Ett ökat uttag av biomassa innebär också ett ökat uttag av näringsämnen från skogen jämfört med ett uttag av endast stamved.
Vid tillväxtrevision år senare upprepades dessa mätningar. Varför skulle då tillförsel av aska kunna påverka trädens tillväxt? Detta gäller även för torvmark i Sverige där nya försöks krävs om ambitionen är att ta fram prognosfunktioner för tillväxtrespons av asktillförsel på dränerad torvmark där kväve inte är primärt tillväxtbegränsande. Marktypen avgör tillväxteffekten av aska. Ökad tillväxt erhölls också i de försöksled där kväve tillförts, både i renodlad form och tillsammans med aska.
Nyttan och effektiviteten av denna åtgärd är dock inte självklar och har därför understundom ifrågasatts. Biobränslen från skogen är idag en viktig del av den svenska energiförsörjningen. På sidan hittar du även svaret på hur många löv en daggmask äter. Därför är den direkta tillförseln av dessa näringsämnen med askan den troligaste förklaringen till den ökade tillväxten som observeras på torvmark. Därför, och i synnerhet om askåterföring till fastmark blir en storskalig åtgärd, behövs bland annat bättre och mer heltäckande kunskap om effekterna på trädens tillväxt.
Vidare, på många torvmarker är det oftast tillgången på andra näringsämnen än kväve, främst fosfor och kalium, som är begränsande för tillväxten. Ytterligare kunskap behövs Skogsstyrelsen rekommenderar att vedaska bör återföras till skogsmarken, undantaget de mest kvävefattiga markerna.
Som motiv anges att motverka mark- och vattenförsurning samt framtida näringsbrister och att därigenom också säkerställa en långsiktigt uthållig produktionsförmåga i våra skogar. Resultat Resultaten från de enskilda försöken visade att tillförsel av aska på fastmark i de flesta fall inte resulterade i tydliga förändringar av trädens stamtillväxt. Om försöken En serie om tio försök anlades under perioden i svenska tall- och granbestånd på fastmark, samt ett på torvmark, i syfte att studera effekter på trädens tillväxt efter tillförsel av olika typer och doser av vedaska samt kombinationer av vedaska och kväve.
Vedaska är en riktig näringscocktail, men som saknar en viktig ingrediens — kväve. Påverkar askåterföring trädens tillväxt? En del lever av döda växt delar och är därför viktiga nedbrytar, medan andra är rovdjur. Resultaten från en nyligen publicerad studie indikerar att: tillförsel av de näringsämnen som finns i askan oftast inte har någon nämnvärd påverkan på trädens tillväxt på de flesta typer av fastmarksjordar i Sverige.
Kvävet, det näringsämne som styr tillväxten i merparten av Sveriges skogar på fastmark, avgår dock med rökgaserna vid förbränningen.