Medicin immunförsvaret
Kortisol är ett skyddande stresshormon som i lätt och tillfälligt förhöjda nivåer har en inflammationshämmande effekt på immunsystemets celler. Dock är det ingen skillnad mellan könens plasmanivåer av kortisol, vilket antyder att metabolismen eller bindningen i vävnaderna skiljer sig mellan könen. I sådana fall samverkar det med oxytocin på komplicerade och ännu inte fullt förstådda sätt. Kroppen kan ofta själv klara av att reglera obalanser, men ibland kan långvariga förändringar i kortisolet påverka tyreoideahormonernas mängd och tvärt om.
En annan viktig funktion är att öka urinsystemets återupptagning av natrium och minska nivåerna av kalium. Kortisol eller hydrokortison är ett steroidhormon som tillverkas av kolesterol och insöndras [ 1 ] från binjurarna , ofta i relation till stress. Oxytocin minskar kortisolhalten. Förhållandet är dock inte absolut, vare sig till BMI eller bukfetma, eftersom normalvariationerna i kroppsbyggnad är stora.
Kortisolet verkar i flera organ, dit de binds av steroidreceptorer av klasserna glukokortikoidreceptorer och mineralkortikoidreceptorer , varav båda i stor utsträckning finns i limbiska systemet. Kortisol är livsnödvändigt även i icke-stressade situationer, då det bland annat håller blodtrycket på en jämn nivå, och reglerar vissa enzymer som är involverade i metabolisk homeostas. Ett sådant samband med kortisol finns inte hos fäderna.
Hyperkortisolism kan både finnas vid hypertyreos, [ 19 ] och mycket oftare hypotyreos. De kan angripa främmande ämnen, äta upp skadad vävnad och signalera till andra delar av immunförsvaret att det behövs hjälp. Fysisk träning påverkar kortisolutsöndringen. Kortisolet samverkar med tyreoideahormonerna , och förändringar i kortisolnivåerna medför som regel förändrad sköldkörtelaktivitet och vice versa.
Vid förhöjd sköldkörtelaktivitet till exempel giftstruma ökar hastigheten på kortisolets nedbrytning men också på kortisolets nyproduktion. Det förlöper i två steg: först bromsar det medfödda immunförsvaret infektionen, sedan elimineras bakterier och virus av det förvärvade immunförsvaret. Hormonutsöndringen sker dygnet runt med olika kraft.
Detta påverkar vårt immunförsvar allra mest
I detta påverkar kortisolet aldosteronnivåerna och deltar i osmoregleringen. Kolesterol tillförs delvis kroppen med föda, och används också för produktionen av könshormoner. Kortisolnivåerna är ibland relaterade till kroppsvikten. När kortisolet sedan når hjärnan reglerar det halterna av sig själv genom negativ feedback då det minskar utsöndringen av CRH och ACTH. Kroppens immunförsvar skyddar oss från bakterier, virus och andra främmande ämnen.
Kortisolet hittar sina målceller när det följer blodomloppet. De vita blodkropparna är viktiga för immunförsvaret.
Så fungerar kroppens immunförsvar
Från hypotalamus insöndras kortikotropinfrisättande hormon CRH i blodet, vilket når hypofysen där det signalerar att adrenokortikotropiskt hormon ACTH ska frisättas. Kortisol utsöndras också till följd av stress. Långvarig och hög kortisolutsöndring skadar minnesbildning. Mineralkortikoidreceptorerna är mycket färre till antalet, men är under normala förhållanden mer benägna att binda till sig kortisol än glukokortikoidreceptorerna.
Stressande situationer innefattar inte enbart negativa händelser eller jäkt, utan också t. Långvarig stress kan både ge förhöjda och för låga värden av kortisol. Långvarig stress har dock motsatt effekt på immunförsvaret. ACTH når sedan binjurebarken via blodomloppet, där det signalerar att kortisol ska insöndras. Av den och andra anledningar har kvinnor oftare lägre kortisolutsöndring än män. Binjurarna bildar kortisol genom att med flera enzymer , i synnerhet en form av cytokrom P steroidmonooxygenas ; CYP21 , [ 3 ] ombilda steroidprekursorn kolesterol där kortison är en fas i produktionen.
Om kortisolutsöndringen uteblir under stressen eller traumat, kan minnesbilderna i stället förstärkas, [ 11 ] [ 12 ] och kortvarigt förhöjda kortisolnivåer har visat sig förstärka minnet vid tillfälliga stressorer. En konsekvens av detta är att produktionen bryter ner proteiner i kroppens muskler och skelett för att tillgodose kroppens blodsockerbehov. Kortisol bildas i varierad mängd under dygnet, påverkat av dygnsrytmen , av den så kallade hypotalamusklockan.
Höga kortisolnivåer ger ofta högre midja-höft-kvot , och hänger då samman med högre blodtryck. Kortisol ingår i gruppen glukokortikoider. Blodet innehåller hos en frisk person alltid en viss halt av hormonet. Dess främsta funktion är att få levern att bilda glukos av aminosyror , varmed blodsockernivån ökar. På ett endokrinologiskt plan insöndras kortisol från binjurarna som respons på flera samverkande hormoner som tillverkas av den så kallade HPA-axeln eller stressaxeln.
Dock tycks förhöjda nivåer kortisol hos modern någon månad efter födseln , sammanhänga med sämre samspel med barnet och fadern. Under träning och en timme efteråt är kortisolnivåerna förhöjda, men ett dygn efter träningen är kortisolnivåerna sänkta jämfört med nivåerna före träningen. Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin Illustration: Mattias Karlén. Nivåerna är som lägst precis före morgonen, och som högst vid uppvaknandet.
Kortisolvärdena är relaterade till minnesbildning under stress och trauman. immunsystemet. Vid rädsla , psykisk eller fysisk stress flykt- och kamprespons , eller inflammationsrisk påverkas stressaxeln, och för att minska dess negativa påverkan frigörs kortisol i ännu högre grad. Det har en negativ korrelation med zink , varmed högre zinkvärden sänker kortisolet både temporärt och kroniskt.