Kvaddans färöarna

Hjalmar Petersen förklarar det som att när en talare exempelvis säger det färöiska ordet teori aktiveras det danska ordet teori och den danska possessiva strukturen teorins. Jóhannes Gísli Jónsson beskriver förändringar i färöiskans kasussystem med utgångspunkt i kväden, och jämför med isländskan. Variation och förändring hos kasus i färöiska följer enligt Jóhannes Gísli Jónsson vissa mönster. Speciellt för de färöiska kvädena är att de än i dag framförs med långdans.

Övriga fall beskrivs av språkvården som icke önskvärda och barnsliga. Frasändelsen -sa förekommer även i svenska och danska dialekter i formerna -a, -as och -sa. Med en förändring avser Jóhannes Gísli Jónsson när det först uppstår en variation mellan två språkformer och sedan försvinner den äldre formen till förmån för den nyare. Eftersom vissa versrader i kvädena rimmar kan man se hur orden tidigare uttalades.

Hjalmar Petersen har tillsammans med studenter på institutionen för färöiska nyligen utfört en fältstudie där de testade hur accepterad ändelsen -sa var med olika typer av ord. Däremot stötte kombinationen av ett företag eller en institution med ändelsen på motstånd.

Færøerne - dans

Kvad (fornnordiska kvæði) är en dikt, kväde, med äldre fornnordiskt språk och versmått. Begreppet kvad används främst om eddadikter och fornnordiska skaldedikter. Belägg som innehåller ordet síðu sida , exempelvis frá lærarinsa síðu från lärarens sida , kan enligt Hjalmar Petersen förklaras med kontakt med danskan. Helt accepterad var den vid egennamn och släktskapsord. Kasussystemet i färöiskan har förändrats på flera sätt.

I allmänhet behåller pronomen längst de äldre formerna. Förutom att vara poetiska verk kan kväden dessutom vara en källa till språkhistorisk information.

Kväden berättar om språkutvecklingen i färöiska

Den dansas till gemensam sång utan ackompanjemang, och de sånger som sjunges kallas kvad eller medeltida ballader. Bland annat finns det i kvädena exempel på verbet kasta med objektet i både dativ och ackusativ: Sjúrður kastar reyðum skildri Sjúrður kastar röd sköld-DAT och Kastar hann svørð og herklæði Kastar han svärd-ACK och rustning. Alla färöingar är tvåspråkiga i färöiska och danska, och på danska är uttryck med X-s side och teori for teoriens skyld mycket vanliga.

Exempelvis avrådde den färöiska språkkommittén från í Bresjnevsa tíð på Bresjnevs tid. Att ange ägande med ändelsen -sa är relativt vanligt i dagens färöiska när det gäller levande varelser och ord i bestämd form.

Färöarnas nationalförsamling Kvaddans är en dansform som utvecklats på Färöarna och utgör en viktig del av den färöiska kulturidentiteten.

Färöiska Kvad.

Färöarna energi På Nordens hus ordnades många kulturella evenemang, däribland kvaddans – en traditionell ringdans med anor från medeltiden, som fortfarande lever och frodas på Färöarna.

Att ersätta ackusativsubjekt med dativ uppskattas inte bland islänningar, och företeelsen kallas vanligen dativsjuka, þágufallssýki. I isländskan har förändringarna inte alls skett eller också har de skett i en mindre utsträckning. Han framhåller att kvädena är den viktigaste källan till kunskap om äldre färöiska eftersom det finns få skriftliga källor före år Trots det har syntaxen i kvädena inte undersökts i någon högre grad.

Detsamma gäller exemplet teori for teoriinsa skyld teori för teorins skull där ett abstrakt ord får ändelsen -sa. Liknande mönster har beskrivits för isländska. Verb med objektet i dativ omfattar speciellt rörelse- och förändringsverb. Kvad brukas även om färöiska folkvisor. Vrieland visar hur vi kan använda kväden för att få kunskap om när olika ljudförändringar skett i färöiskan. På den internationella kvädekonferensen som hölls i Torshamn den 20 till 23 juli i år handlade några föredrag om språkliga drag i färöiska kväden.

Hjalmar Petersen redogör för hur frasändelsen -sa och -a har använts i färöiskan. Jóhannes Gísli Jónsson från Islands universitet talade om färöiska kväden och syntaktisk förändring, Hjalmar Petersen från Färöarnas universitet höll ett föredrag om frasändelsen eng. Han utgår från kvädena men ägnar dagens färöiska mest uppmärksamhet. Kvaddans dansas i Sjónleikarhúsinum i Tórshavn. I dagens färöiska står objekten främst i ackusativ.

Hjalmar Petersen kan ändå ge exempel på ändelsen -sa i ett mötesprotokoll från institutionen för färöiska och från företaget Liljan Sa Liljansa. Det är enligt Jóhannes Gísli Jónsson intressant att första och andra person här har olika kasus. Verb med andra kasus än nominativ hos subjektet och ackusativ hos objektet är mer känsliga för förändring. Dikterna berättar ofta historier om hjältar från den gamla tiden. Kvaddans, färöiska kvaðdansur (där -ur är en maskulin nominativändelse), är en dans som är unik för Färöarna.

Som exempel ger Hjalmar Petersen bland annat mammusa lítla barn mammas lilla barn , Jákupsa skegg Jákups skägg och Hjalmarsa pakkhús Hjalmars lagerbyggnad. Seán D. Vrieland från Köpenhamns universitet behandlade kväden som källor till kunskap om ljudförändringar i färöiskan. Jóhannes Gísli Jónsson tror det beror på att man i första hand sett kvädena som poetiska texter. De färöiska kvädena är långa berättelser på vers som ofta handlar om hjältar och deras strider.

Det här gäller alltså verb som tar subjekt i ackusativ ex. Några exempel på ändelsen från kvädena är Jákupsa skegg Jákups skägg; mitten av talet , Hansa eer Brûur kladd so bald hans brud är klädd så fint; slutet av talet och Rudesa Vysan kung Herodes visa; kring I dagens färöiska är ändelsen -sa helt accepterad för att visa släktskapsrelationer, tillhörighet för kroppsdelar och lagliga ägare.